Tänka sig att vi är inne på vår nionde månad som familj. När jag tänker tillbaka på dagen då Amelia föddes, när hon låg där i min famn så liten & nykläckt känns det som igår. Men när jag tänker på allt som hänt från då till nu känns det utan tvekan som att drygt åtta månader har gått, om inte mer. Utvecklingen som sker under barnets första år är helt otrolig. Nästan lika fascinerande som själva graviditeten. För ett år sedan befann jag mig i fjärde månaden & följde då Amelias tillväxt via diverse appar & böcker. Det var verkligen häftigt att vara gravid. Och nu är hon här, vår käraste lilla skatt! Jag måste säga att mammaledigheten efter semestern har blivit ytterligare ett snäpp roligare. Förmodligen för att man är utvilad efter semestern, trygg i sin mammaroll & lärt känna lillsnäckan innan & utantill. Hon är en familjemedlem precis som oss andra & som tydligt visar vad hon vill & inte vill. En liten krabat med så mycket personlighet att jag redan nu kan föreställa mig vad hon svarat om hon vid detta laget kunnat prata. När hon låg i magen hade jag en känsla av vilken personlighet hon skulle ha. Lustigt nog så var denna känsla mitt i prick på hur hon faktiskt är. The Sweetest Thing!
Bilder: @stoltzmalin
Vilka härliga bnilder på er med lilla tjejen! och vilken snygg outfit du har!! älskar "ponchon"!
SvaraRaderaVad gulligt av dig. Stort tack! Hoppas allt är bra med dig också!
SvaraRadera